Övrig information:

Östra Vemmenhög-stenen, tidigare kallad Dybäck-stenen, står fortfarande på sin ursprungliga plats och nämns redan 1591 av dansken A. S. Vedels. Runstenen har undersökt och tolkats många gånger under århundradena sedan dess.

En sägen (som motsägs av inskriften) berättar att en vacker jungfru som bodde på Dybäck hade två friare. Jungfrun kunde dock inte bestämma sig för vem av dem hon skulle gifta sig med, så en envig fick avgöra saken. Detta skedde på den plats där Östra Vemmenhögs kyrka nu är belägen. Den ene friaren föll, den andre begav sig mot Dybäck men hann inte längre än till Herremannabron där han stupade. Jungfrun lät då uppresa minnsvårdar på de platser där friarna hade stupat. Åt den ene denna runsten och åt den andre en ättehög.

Runskrift:

bruwiz : raswi : stin : waisi : aiftiz : busa : bruwur : sin : harwa : kuwan : trik

Translitterering:

bruþiR : rasþi : stin : þaisi : aiftiR : busa : bruþur : sin : harþa : kuþan : trik

Normalisering:

Bróðir reisti stein þenna eptir Bósa, bróður sinn, harða góðan dreng.

Svensk översättning:

Broder reste sten denna efter Busa, sin broder, (en) mycket god man.