Övrig information:

Vallkärra-stenen avbildades 1627 av Jon Skonvig, Ole Worms utsända runstenstecknare, för att publiceras i Worms verk Monumenta Danica 1643. Då stod den i Vallkärratrakten. Stenen har flyttats en gång av en bonde men återfördes till sin ursprungliga plats då det sägs att bonden hemsöktes av spökerier. En inte helt ovanlig företeelse för dem som flyttar runstenar. Numera står stenen på Runstenskullen i Lundagård tillsammans med:

DK Sk 90 (DR 270) Skivarp-stenen

DK Sk 9(DR 330) Gårdstånga-stenen 2

DK Sk 10 (DR 331) Gårdstånga-stenen 3

DK Sk (DR 337) Valleberga-stenen

DK Sk 84 (DR 316) Norra Nöbbelöv-stenen

 

 

Runskrift:

tufa : riswi : stina : wisi : uftiz : kamal : buta : sin: uk: osur : | : sun : hs :

Translitterering:

tufa : risþi : stina : þisi : uftiR : kamal : buta : sin: uk: ãsur : | : sun : hs :

Normalisering:

Tofa resþi stena þæssi øftiR Gamal, bonda sin, ok Assur, sun h(an)s.

Svensk översättning:

Tova reste stenar dessa efter Gammal, maken sin, och Asser, sonen hans.